Fred; Om min och världens överlevnad (anmälan görs under Kurser)

KG Hammar skriver ”Det finns en rädsla för att allt som rör ”fred” är alltför politiskt, och då ska ju helst en troende människa ligga lågt. Att den samhälleliga omgivningen tänker att kyrkan ska vara opolitisk är en sak. Det finns rimliga historiska skäl för en sådan förståelse. Men att vi kristna gjort detta till en grundbult i vår egen självförståelse är en katastrof för vår tro, åtminstone om vi med tro menar att följa Jesus.”  ”I tolv scener har jag följt en stig som blivit alltmer viktig för mig. Jag är väl medveten om mångfalden och komplexiteten i den bibliska traditionen, men jag erkänner att jag har svårt att inse att det är möjligt att totalt bortse från den läsning som jag gör. Jag vet att många kristna läser på andra sätt, också på sätt som helt tycks bortse från det som de tolv scenerna handlar om. Men vi kommer inte undan. Vi måste göra vägval, välja stigar genom texter och traditioner.”  ”Om jag träder in på dagens arena med viljan och uppdraget att vara en följare till Jesus från Nasaret in på fredens väg, så uppstår genast en smärtsam insikt. Jag måste välja att gå i opposition mot mycket av det som varit en självklar del i kyrkans långa historia, eftersom den i långa stycken varit präglad av kyrkan som imperium, som makt.”